Confession
Nej Hales det är inte the confession-inlägg.
Trevlansch dag värre idag dårå. Yeah, Hales har väl förklarat med mesta rätt bra, mmh. JAG TAR INTE ANSVAR FÖR VAD MINA UPPÅTNAGLAR STÄLLER TILL MED!.. faktiskt.
Anyways, var lite m Jeff i c efter skolan. Eller ja, vi köpte munkar och sen sprang jag till bussen, hahaaaaaaaaaaaaaaaaaaa. Fail.
Tänkte visa er vad som händer när Fluff har tråkigt.
Yeah, dt är tejp. Ett tips bara, TEJPA INTE!.. så tjockt att det inte går att klippa igenom så ni får köra upp en stor jävla kökskniv mellan tejpen och fingret och sågasågasåga och hoppas att ni inte skär av er fingrarna. Big time fail.
Okej, nu ska jag confessa en sak. Ni vet att man har en såndär riktig farhåga, nånting som bara ger en spyångest bara man tänker på det, ang hur man ska bli som vuxen? Har ni nån sån? Som man känner 'livet är inte värt att levas om jag ska bli sån'.
Jag har en sån.
Min är att jag ska få tråkigt hår.
Låter inte klokt. Men jag kan se vuxna människor i nån serie som bara har tråkigt, platt hår, och som ser allmänt vardagliga ut.. det ger mig ångest.
Att växa upp och ha vanligt, tråkigt. platt, sådär jobbigt glansigt, ofixat hår. Mitt kommer aldrig bli så eftersom att det lever sitt egna lilla liv, men ändå. Det kan bli krusigt och jobbigt och det är lika illa?!
Samtidigt kan jag se människor med jättefint, fixat hår och komma på mig själv med att tänka; what for? Vad spelar det för roll? Ingen kommer bry sig om hur du såg ut i håret om några timmar, imorgon, om en månad, om tio år. Om 100 år kommer du vara helt bortglömd. What's the point?
Jag antar att det har nånting att göra med sitt eget psyke. LIkadant med smink. Jag är helt paranoid om mitt utseende. Jag har inte gått utanför huset utan smink på månader. Har gjort det en gång på flera år. Ytlig, nä, vaddå?
Har det gått för långt när man knappt kan kolla sig i spegeln om man inte har smink på sig?
Och herregud, att gå osminkad till skolan!.. gick iof i gårdagens smink engång för inte så länge sen, men det var i ett moment of självförtroende. Jag har såna moments. Det är skönt.
DÄRFÖR tkr jag alla som INTE sminkar sig är ascoola, för dem är så himla fina ändå. Jag är redan fördärvad haha.
Jag tar aldrig bort sminket när jag har kompisar som sover över eller sover hos kompisar. Jag sover med det på. HERREGUD! I'm a wacko.
Nu ska jag gå och hjälpa min allsmoder att städa toaletterna för mina morföräldrar kommer hit på middag, men jag känner mig deep så jag återkommer nog.
Trevlansch dag värre idag dårå. Yeah, Hales har väl förklarat med mesta rätt bra, mmh. JAG TAR INTE ANSVAR FÖR VAD MINA UPPÅTNAGLAR STÄLLER TILL MED!.. faktiskt.
Anyways, var lite m Jeff i c efter skolan. Eller ja, vi köpte munkar och sen sprang jag till bussen, hahaaaaaaaaaaaaaaaaaaa. Fail.
Tänkte visa er vad som händer när Fluff har tråkigt.
Yeah, dt är tejp. Ett tips bara, TEJPA INTE!.. så tjockt att det inte går att klippa igenom så ni får köra upp en stor jävla kökskniv mellan tejpen och fingret och sågasågasåga och hoppas att ni inte skär av er fingrarna. Big time fail.
Okej, nu ska jag confessa en sak. Ni vet att man har en såndär riktig farhåga, nånting som bara ger en spyångest bara man tänker på det, ang hur man ska bli som vuxen? Har ni nån sån? Som man känner 'livet är inte värt att levas om jag ska bli sån'.
Jag har en sån.
Min är att jag ska få tråkigt hår.
Låter inte klokt. Men jag kan se vuxna människor i nån serie som bara har tråkigt, platt hår, och som ser allmänt vardagliga ut.. det ger mig ångest.
Att växa upp och ha vanligt, tråkigt. platt, sådär jobbigt glansigt, ofixat hår. Mitt kommer aldrig bli så eftersom att det lever sitt egna lilla liv, men ändå. Det kan bli krusigt och jobbigt och det är lika illa?!
Samtidigt kan jag se människor med jättefint, fixat hår och komma på mig själv med att tänka; what for? Vad spelar det för roll? Ingen kommer bry sig om hur du såg ut i håret om några timmar, imorgon, om en månad, om tio år. Om 100 år kommer du vara helt bortglömd. What's the point?
Jag antar att det har nånting att göra med sitt eget psyke. LIkadant med smink. Jag är helt paranoid om mitt utseende. Jag har inte gått utanför huset utan smink på månader. Har gjort det en gång på flera år. Ytlig, nä, vaddå?
Har det gått för långt när man knappt kan kolla sig i spegeln om man inte har smink på sig?
Och herregud, att gå osminkad till skolan!.. gick iof i gårdagens smink engång för inte så länge sen, men det var i ett moment of självförtroende. Jag har såna moments. Det är skönt.
DÄRFÖR tkr jag alla som INTE sminkar sig är ascoola, för dem är så himla fina ändå. Jag är redan fördärvad haha.
Jag tar aldrig bort sminket när jag har kompisar som sover över eller sover hos kompisar. Jag sover med det på. HERREGUD! I'm a wacko.
Nu ska jag gå och hjälpa min allsmoder att städa toaletterna för mina morföräldrar kommer hit på middag, men jag känner mig deep så jag återkommer nog.
Kommentarer:
Postat av: HalesMaff
... Inget confessioninlägg, nej... Neeeehej då... MmMMmHHhHh nej...
... Men det är okej ändå för du är da mahfiaboss och aaaah... <3
HALLÅ. Hej. Du tycker jag är ascool. Jag äger inte ens smink. BOJAAH.
Trackback
